Bästa kaffet i Amsterdam, holländskt mode och den förbannade Przemek

Jag hade tänkt viga lördagen åt att finna det bästa kaffet i Amsterdam. Det visade sig vara svårare än jag trott, främst för att internet endast gav dig långa list med olika coffeeshops, samt för att den nederländska kaffekulturen är...kantstött, minst sagt. De verkar inte uppskatta gott kaffe, eller så vet dom inte hur gott kaffe ska smaka. >> De hak, som för ögat och örat är inbjudande, serverar oftast ditt kaffe i minimala koppar, och smakar lika vanskapt som Lidls snabbkaffe (och lever om i din mage i flera timmar efteråt). Jag gav upp efter tre caféer och slog mig besviken ned på ett anonymt kaffe kompani som du säkert finner i varje europeisk storstad.
Och äntligen, tyvärr, smakade kaffet gott.
* * *
Jag har under de drygt två månaderna som jag bott här förundrats över den nederländska känslan för stil - en del klar sig som att de ska på maskerad, andra ser bara väldigt konstiga ut. Jag kommer på mig själv stå och stirra på snubbars "coola" mönster som de rakat in på sidorna av sin i övrigt tupp-liknande hockeyfrilla, jag vänder mig om på stan för att verkligen säkerställa att killen som passerade mig verkligen bar jeans-hängselbyxor och rödblommig skjorta, ovanpå sin gigantiska täckjacka...

Jag försökte dokumentera dessa "go'-bitar" av holländskt mode med min kamera idag. Dock var jag för feg för att be folk posera, utan fotade, likt en spion, folk då de inte tittade...och såg dom mig så spelade jag 'dum turist' och fortsatte fota lite husfasader, sådär på måfå...
* * *
Väl på caféet försökte jag ge tid åt veckans skrivuppgift, ett text battle med den bevandrade flickan Linn Wallo(har hon en blogg att hänvisa till?) - att författa 1 A4 baserat på en framlottad titel...allt för att skaka liv i den tidigare, väldigt långt tillbaka i tiden, livliga skrivådran.

Jag stakade mig till en början, strök, skrev om, skarvade, strök, ritade streck-gubbar, skrev om, men efter en stund så kom flytet och texten fick en form som kändes intressant, jag byggde upp ett scenario, interiör, ...men då, såklart, blir jag avbruten;
- Is this yours...?
Jag tittar på pojken på stolen bredvid och den lilla sopkorg som han håller upp...
 - ...or, maybe it's a trash can...
 - Yea, probably, so don't drink from it, kiddo...Jag återvände till texten, vart var jag nu, ja, precis, jag diktade upp menyn som personen i texten satt och läste...
 - Do you know alot bout lorries?
Den lille pojken avbröt mig igen, med en ...ja, baserat på vår tidigare konversation, en helt relevant fråga(??).
Jag fick fram ett: Yeah, I do, innan han fortsatte:
 - Yes, you know, big trucks, lorries, my grandpa back in Poland owns eleven of them, and he travels around Europe to shows with them...Jag tänkte kort: förbannade lille unge, ser du inte att jag strongt försöker spela upptagen?!, men var godhjärtad och gjorde misstaget att ställa en följdfråga

Den lilla ungen fortsatte att berätta, om sin polska bakgrund, om hur han flyttat till London för att hans mamma träffat en ny man (Gold digger??), hur olika långtradares motorer fungerar, hur fartyg restaureras(?!) och varför det luktar som det gör i franska bagerier då de bakar sitt bröd(!!??!).
Den lilla polska ungen, med felfri engelska, som hette Przemek, satt på mycket kunskap - alldeles för mycket kunskap för en normal 8åring - men det blev intressant att lyssna på honom...och så fortsatte historielektionen, i Björn Hellberg-klass, och ja, jag lade ned min penna...

...den förbannade Przemek, du förstörde min skrivtid, men lärde mig helt onödig fakta.

Vad säger man, vissa lördagar blir inte som man tänkt sig?
* * *
Vi tar lördags-ledigt nu. Behöver se över min planering för de kommande veckorna, besök väntas och det ska blir trevligt.
* * *

Trevlig helg, 
S.

* * *

Holländskt mode #1

Holländskt mode #2

Och lite annat: Stöldsäkert?

Keizergracht

Filmtheater de Uitkijk 

Cyklar, ordning och reda

Perfekt för den icke-köttätande kunden

Linje 48 - Borneo, I wish...